Gårdagen..♥
Hejhopp, det är en LYCKLIG Hanna som skriver nu. Jag orkar inte förklara gårdagen "speciellt" för er, så blir som förra gången att jag ni får läsa det jag skrev till Erik, om ni orkar läsa allt få ni en puss haha!
Erik. Nu ska jag försöka förklara så utförligt som möjligt vad som hände igår i Alingsås. Ska försöka förklara mina känslor för.. Ja, igår och för dig! Haha jag lovar, tårarna kommer forsa ut innan jag har hunnit skriva klart det här. Anyway. Vart ska jag börja? Jag kan börja med att Alina, hennes mamma, Regina och Lisa kom och hämta mig. Vi satt i bilen och var verkligen jätte taggade! Jag hade aldrig träffat Lisa innan, bara snackat med henne på msn o sånt så det var riktigt kul att få träffa henne! Hon var helt underbar, o vi klickade verkligen direkt, haha! Det var samma sak som med Alina, det känndes som att vi hade kännt varandra hur länge som helst! :)
När vi äntlligen kom fram så fick vi som tur var platser längst fram, kanske inte de BÄSTA platserna, men vi stod iaf längst fram och det är huvudsaken. Väntan på att du skulle komma var underbar, haha. Men att få veta att snart, snart så ska vi få se den personen som får oss att må bra och ger oss ett leénde på läpparna så fort vi hör hans namn. Sen kom du tillslut! OH MY GOD! Vad ska jag säga? Det var o-t-r-o-l-i-g-t. Du var lika bra och galen som alltid fast ÄNNU bättre och ÄNNU galnare! Hahah, Erik, jag ÄLSKAR dig på scen. Du är GRYM! Den energin du utstrålar är helt otrolig, du är så jäkla braaa! Jag finner inga ord för det här, eller egentligen så gör jag väl tydligen det för jag sitter här o skriver. Men det är svårt, det är svårt att beskriva något sånt här. Det här är verkligen glädje o lycka till 110 %!
När du hoppade ner från scenen o "sprang runt" där (haha) så tog du min hand.. OMG du tog min hand och du pussade den! OH MY GOD! Jag hade lovat mig själv att försöka hålla tillbaks tårarna för jag hade ju smink och allt, ville ju inte se helt förstörd ut. Och jag är faktist inte en sån som gråtar till "sånt här". Jag är mer den som skriker häcken av mig lixom, hahah och kommer i något sorts chocktillstånd så det knappt går att få någon kontakt med mig! Men då gick det inte, eller nästan, för jag grät inte så mycket men några tårar som bara inte gick att hålla tillbaks kom iaf.. Och sen lite senare, jag tror det var när du sjöng Stay (Har svårt för att minnas något när man blir så överväldigad, så lycklig o allt!) så tittade du mig rakt i ögonen. Och sträckte fram handen! Asså jag dog lite innom mig, haha. Gud, det var, asså det går inte att beskriva.. Underbart! Otroligt! Då började jag också gråta, lite.
Jag minns också när du typ kollade på mig, Alina och Lisa. Sen kollade du på våra skyltar och lixom blinkade till oss! Omg, vi fick flipp. Skrek ÄNNU mer och Alina, herregud hon kan seriöst inte ha EN ENDA tår kvar i kroppen så hon grät! Men jag förstår henne, och det är ju absolut glädjetårar. Erik, du får oss att GRÅTA AV LYCKA, förstår du det? Förstår du hur mycket du betyder för oss? Nej, knappast - för det går inte att förstå! Det är inte.. mänskligt att förstå, det går bara inte!
Sen när spelningen var klar, så var vi (jag, Alina, Lisa) ganska säkra på att du skulle ha någon signering. För vi hade något minne av att du hade skrivit någonstans att du skulle ha signering på varje ställe du(ni) spelade på. Men alla sprang ju till husvagnen o trängdes, o vi hängde på typ haha. Så var det ju några längst fram där som du signera på armarna o sånt. Och då började vi fundera på om det där VAR signeringen lixom, men det verkade ju lite konstigt eftersom allt var bara helt huller om buller,haha. Så vi hoppades innerligt på att det skulle va någon "riktig" signering. Men sen gick dom flesta lixom för du gick. Så då gick vi fram och pratade med vakten såhär typ..
Jag; Ska Erik inte ha någon signering?!
Vakten; Han hade ju precis det?
Jag; Men asså du fattar inte, jag menar ju riktigt signering.
Vakten; Det här var en riktig signering. *Kollar på några tjejer som stod bredvid* Ni har väl fått autografer av Erik va?
Dom; Jaaaa!!! *Jätte glada*
Vakten; Titta, jag säger ju det. Det här var signeringen. Det är slut nu!
Jag; Men åååh, jag menar ju riktigt signering med KÖÖÖ o allt sånt?!
Vakten; Men fattar du inte? Det är slut. Han är borta. Det är ÖVER!
Sen kom det typ en mamma med sitt barn som kanske var 6,7 år och såg jätte ledsen ut.
Mamman; Så det är ingen idé att vi står här längre då eller? Han kommer inte?
Vakten; NEJ DET ÄR ÖVER!
Omg, och då blev vi jätte ledsna verkligen. Jag grät verkligen, asså jag var helt förkrossad. Kände bara mig helt tom, kände att jag bara ville lägga mig ner o dö. Det känndes verkligen så, jag lovar! Vi stod där alla tre och bara grät, alla kollade på oss men vi brydde oss inte för vi var helt förstörda verkligen. Vi hade med oss massa presenter till dig som vi ville ge dig, fast det värsta va ju tanken på att vi inte skulle få träffa dig lixom! Krama om dig o höra din underbara röst.. Så vi stod där o bara grät men vi ville inte ge upp så vi gick runt scenen och då kom vi fram till där dom sålde tröjor o sånt och då stod det bara några i kö inte alls många. Du var inte där så då börja vi gråta ännu mera så Alinas mamma fick trösta oss. Vi stod där och grät ett tag, men sen så kom en kille och ropade något typ "NU KOMMER ERIK GRÖNWALL!" eller något sånt, jag/ vi hörde inte riktigt men vi fattade ju ändå att du skulle komma! Så vi blev helt OH MY GOD, skrek och grät av lycka! Vilken lättnad. Asså känslan av att vi inte skulle få träffa dig var.. jag finner inga rätta ord, men.. HEMSK! Och så fick vi bekräftelsen att du SKULLE komma, den glädjen var underbar!
Vi stod typ sist i kön, men det var ändå inte så långt för dom flesta hade säkert åkt hem eftersom den jävla vakten sa att du hade åkt, USCH! Känner så himla starkt hat mot honom. Ja,ja skit i honom nu :) Vi blev bara gladare o gladare ju längre fram vi kom. Och sen kom vi fram, asså gud va underbar känsla! Känslorna man får när man får träffa dig o prata med dig o så är helt obeskrivlig Erik! Det är det BÄSTA som finns! Förlåt att jag grät så mycket, men jag var så glad att du kom ändå. Jag var så jävla glad att få träffa dig! Jag minns inte så mycket, eller jag minns egentligen.. Det sitter lixom innom mig allt det här men det är jätte svårt att förklara o beskriva!
Men jag tror att först så gav jag dig en kanelbulle från oss, med rosor i haha! Och du blev glad tror jag, du kramade oss iaf. Sen så gav vi dig skyltarna om jag minns rätt, och du ba "Ska jag signera dom här eller?" Vi ba "Nej du får dom!:)" Du ba "Va, neeej va gulliga ni är?! KOM HÄR" Och så krama du oss igen, och du pussa mig på kinden typ 10 ggr, haha sötnos. Sen fick du ett litet brev av mig, och ett hjärta typ där det stod I love you på. Och du kramade mig igen omg!! Just det, jag vet inte när du sa det men du frågade oss varför vi grät och shit jag försökte förklara för dig att vi blev så ledsna för det vakten hade sagt till oss, men sen blev vi så himla glada igen att du kom så vi grät av lycka ist! Men det gick inte, jag fick inte fram ett ord, jag bara grät! Och du ba "Har du ont i halsen?" eller nått, haha guuud! Och jag typ pekade på Alina o Lisa eller något, jag vet inte men jag försökte visa att dom skulle säga något, för jag kunde ju inte jag bara grät! Jag var så glad! Så jag vet inte, men det var väl typ Lisa som berättade varför vi grät så, eller jag vet inte haha jag minns inte omg! Men jag tror du förstod vart vi ville komma iaf. Sen så fick du 2 söta nallar av Lisa och Alina.. Och vi tog kort, och du signerade min keps hahah :) Och ett papper.. Japp, och så signera du lite saker åt dom också. Och du tog kort med dom och ja, massa hände. Vi stod faktist där o prata med dig ganska länge! Och du skrattade i stort sätt hela tiden, asså jag trodde jag skulle dö jag var så lycklig! Jag bara grät o grät, o försökte sluta gråta så jag kunde prata med dig men det gick ju inte, och det blev ju inte precis lättare av att du kramade mig, pussade mig o lixom stod där o bara såg allmänt lycklig o glad ut! Jag blev varm i hela kroppen även fast jag egentligen frös jätte mycket! Vad ska jag skriva mer? Vi fick väl typ varsin hejdå kram, och du pussade mig igen på kinden!
Haha och sen gick vi därifrån till Alinas mamma och grät ännu mer, och bara sprang fram o kramade henne vi var så glada att hon hade ställt upp på att köra oss o sånt! Jag vet inte hur jag ska kunna tacka henne för det här, eftersom det inte var någon annan som kunde köra så om det inte vore för henne skulle vi inte fått träffa dig omg!!! När vi gick tillbaks till bilen så gick vi o grät av lycka, och under hemresan satt vi där o grät, o försökte prata med varandra om vad som hade hänt men det gick typ inte för vi var så glada att vi kunde knappt prata!
Erik, jag vet inte om du har läst det här. Jag vet inte hur mycket du läser av våra kommentarer, och jag vet inte om du ens ORKAT läsa allt det här jag har skrivit nu. Men jag kände ändå att jag ville försöka förklara det här och sen vore det väl helt underbart om du nu har läst du här, för då kanske du förstår hur lycklig jag är nu tack vare dig! Hur lycklig och glad du gör mig genom att bara finnas. Jag älskar dig så otroligt mycket, det finns inga ord. Jag förstår att dom flesta kanske tycker jag är jätte konstig som älskar dig så mycket eftersom jag känner ju dig inte, fast ändå känns det som att jag gör det. Men det spelar ingen roll, jag älskar dig ändå. Jag gör allt för dig Erik, du är det bästa i mitt liv! Du är den enda som alltid, alltid, alltid kan få mig på bra humör hur sämst jag än mår! Du är verkligen B Ä S T Erik. Tack som FAN för att du finns. Tack, tack, tack. Jag älskar dig.
Erik. Nu ska jag försöka förklara så utförligt som möjligt vad som hände igår i Alingsås. Ska försöka förklara mina känslor för.. Ja, igår och för dig! Haha jag lovar, tårarna kommer forsa ut innan jag har hunnit skriva klart det här. Anyway. Vart ska jag börja? Jag kan börja med att Alina, hennes mamma, Regina och Lisa kom och hämta mig. Vi satt i bilen och var verkligen jätte taggade! Jag hade aldrig träffat Lisa innan, bara snackat med henne på msn o sånt så det var riktigt kul att få träffa henne! Hon var helt underbar, o vi klickade verkligen direkt, haha! Det var samma sak som med Alina, det känndes som att vi hade kännt varandra hur länge som helst! :)
När vi äntlligen kom fram så fick vi som tur var platser längst fram, kanske inte de BÄSTA platserna, men vi stod iaf längst fram och det är huvudsaken. Väntan på att du skulle komma var underbar, haha. Men att få veta att snart, snart så ska vi få se den personen som får oss att må bra och ger oss ett leénde på läpparna så fort vi hör hans namn. Sen kom du tillslut! OH MY GOD! Vad ska jag säga? Det var o-t-r-o-l-i-g-t. Du var lika bra och galen som alltid fast ÄNNU bättre och ÄNNU galnare! Hahah, Erik, jag ÄLSKAR dig på scen. Du är GRYM! Den energin du utstrålar är helt otrolig, du är så jäkla braaa! Jag finner inga ord för det här, eller egentligen så gör jag väl tydligen det för jag sitter här o skriver. Men det är svårt, det är svårt att beskriva något sånt här. Det här är verkligen glädje o lycka till 110 %!
När du hoppade ner från scenen o "sprang runt" där (haha) så tog du min hand.. OMG du tog min hand och du pussade den! OH MY GOD! Jag hade lovat mig själv att försöka hålla tillbaks tårarna för jag hade ju smink och allt, ville ju inte se helt förstörd ut. Och jag är faktist inte en sån som gråtar till "sånt här". Jag är mer den som skriker häcken av mig lixom, hahah och kommer i något sorts chocktillstånd så det knappt går att få någon kontakt med mig! Men då gick det inte, eller nästan, för jag grät inte så mycket men några tårar som bara inte gick att hålla tillbaks kom iaf.. Och sen lite senare, jag tror det var när du sjöng Stay (Har svårt för att minnas något när man blir så överväldigad, så lycklig o allt!) så tittade du mig rakt i ögonen. Och sträckte fram handen! Asså jag dog lite innom mig, haha. Gud, det var, asså det går inte att beskriva.. Underbart! Otroligt! Då började jag också gråta, lite.
Jag minns också när du typ kollade på mig, Alina och Lisa. Sen kollade du på våra skyltar och lixom blinkade till oss! Omg, vi fick flipp. Skrek ÄNNU mer och Alina, herregud hon kan seriöst inte ha EN ENDA tår kvar i kroppen så hon grät! Men jag förstår henne, och det är ju absolut glädjetårar. Erik, du får oss att GRÅTA AV LYCKA, förstår du det? Förstår du hur mycket du betyder för oss? Nej, knappast - för det går inte att förstå! Det är inte.. mänskligt att förstå, det går bara inte!
Sen när spelningen var klar, så var vi (jag, Alina, Lisa) ganska säkra på att du skulle ha någon signering. För vi hade något minne av att du hade skrivit någonstans att du skulle ha signering på varje ställe du(ni) spelade på. Men alla sprang ju till husvagnen o trängdes, o vi hängde på typ haha. Så var det ju några längst fram där som du signera på armarna o sånt. Och då började vi fundera på om det där VAR signeringen lixom, men det verkade ju lite konstigt eftersom allt var bara helt huller om buller,haha. Så vi hoppades innerligt på att det skulle va någon "riktig" signering. Men sen gick dom flesta lixom för du gick. Så då gick vi fram och pratade med vakten såhär typ..
Jag; Ska Erik inte ha någon signering?!
Vakten; Han hade ju precis det?
Jag; Men asså du fattar inte, jag menar ju riktigt signering.
Vakten; Det här var en riktig signering. *Kollar på några tjejer som stod bredvid* Ni har väl fått autografer av Erik va?
Dom; Jaaaa!!! *Jätte glada*
Vakten; Titta, jag säger ju det. Det här var signeringen. Det är slut nu!
Jag; Men åååh, jag menar ju riktigt signering med KÖÖÖ o allt sånt?!
Vakten; Men fattar du inte? Det är slut. Han är borta. Det är ÖVER!
Sen kom det typ en mamma med sitt barn som kanske var 6,7 år och såg jätte ledsen ut.
Mamman; Så det är ingen idé att vi står här längre då eller? Han kommer inte?
Vakten; NEJ DET ÄR ÖVER!
Omg, och då blev vi jätte ledsna verkligen. Jag grät verkligen, asså jag var helt förkrossad. Kände bara mig helt tom, kände att jag bara ville lägga mig ner o dö. Det känndes verkligen så, jag lovar! Vi stod där alla tre och bara grät, alla kollade på oss men vi brydde oss inte för vi var helt förstörda verkligen. Vi hade med oss massa presenter till dig som vi ville ge dig, fast det värsta va ju tanken på att vi inte skulle få träffa dig lixom! Krama om dig o höra din underbara röst.. Så vi stod där o bara grät men vi ville inte ge upp så vi gick runt scenen och då kom vi fram till där dom sålde tröjor o sånt och då stod det bara några i kö inte alls många. Du var inte där så då börja vi gråta ännu mera så Alinas mamma fick trösta oss. Vi stod där och grät ett tag, men sen så kom en kille och ropade något typ "NU KOMMER ERIK GRÖNWALL!" eller något sånt, jag/ vi hörde inte riktigt men vi fattade ju ändå att du skulle komma! Så vi blev helt OH MY GOD, skrek och grät av lycka! Vilken lättnad. Asså känslan av att vi inte skulle få träffa dig var.. jag finner inga rätta ord, men.. HEMSK! Och så fick vi bekräftelsen att du SKULLE komma, den glädjen var underbar!
Vi stod typ sist i kön, men det var ändå inte så långt för dom flesta hade säkert åkt hem eftersom den jävla vakten sa att du hade åkt, USCH! Känner så himla starkt hat mot honom. Ja,ja skit i honom nu :) Vi blev bara gladare o gladare ju längre fram vi kom. Och sen kom vi fram, asså gud va underbar känsla! Känslorna man får när man får träffa dig o prata med dig o så är helt obeskrivlig Erik! Det är det BÄSTA som finns! Förlåt att jag grät så mycket, men jag var så glad att du kom ändå. Jag var så jävla glad att få träffa dig! Jag minns inte så mycket, eller jag minns egentligen.. Det sitter lixom innom mig allt det här men det är jätte svårt att förklara o beskriva!
Men jag tror att först så gav jag dig en kanelbulle från oss, med rosor i haha! Och du blev glad tror jag, du kramade oss iaf. Sen så gav vi dig skyltarna om jag minns rätt, och du ba "Ska jag signera dom här eller?" Vi ba "Nej du får dom!:)" Du ba "Va, neeej va gulliga ni är?! KOM HÄR" Och så krama du oss igen, och du pussa mig på kinden typ 10 ggr, haha sötnos. Sen fick du ett litet brev av mig, och ett hjärta typ där det stod I love you på. Och du kramade mig igen omg!! Just det, jag vet inte när du sa det men du frågade oss varför vi grät och shit jag försökte förklara för dig att vi blev så ledsna för det vakten hade sagt till oss, men sen blev vi så himla glada igen att du kom så vi grät av lycka ist! Men det gick inte, jag fick inte fram ett ord, jag bara grät! Och du ba "Har du ont i halsen?" eller nått, haha guuud! Och jag typ pekade på Alina o Lisa eller något, jag vet inte men jag försökte visa att dom skulle säga något, för jag kunde ju inte jag bara grät! Jag var så glad! Så jag vet inte, men det var väl typ Lisa som berättade varför vi grät så, eller jag vet inte haha jag minns inte omg! Men jag tror du förstod vart vi ville komma iaf. Sen så fick du 2 söta nallar av Lisa och Alina.. Och vi tog kort, och du signerade min keps hahah :) Och ett papper.. Japp, och så signera du lite saker åt dom också. Och du tog kort med dom och ja, massa hände. Vi stod faktist där o prata med dig ganska länge! Och du skrattade i stort sätt hela tiden, asså jag trodde jag skulle dö jag var så lycklig! Jag bara grät o grät, o försökte sluta gråta så jag kunde prata med dig men det gick ju inte, och det blev ju inte precis lättare av att du kramade mig, pussade mig o lixom stod där o bara såg allmänt lycklig o glad ut! Jag blev varm i hela kroppen även fast jag egentligen frös jätte mycket! Vad ska jag skriva mer? Vi fick väl typ varsin hejdå kram, och du pussade mig igen på kinden!
Haha och sen gick vi därifrån till Alinas mamma och grät ännu mer, och bara sprang fram o kramade henne vi var så glada att hon hade ställt upp på att köra oss o sånt! Jag vet inte hur jag ska kunna tacka henne för det här, eftersom det inte var någon annan som kunde köra så om det inte vore för henne skulle vi inte fått träffa dig omg!!! När vi gick tillbaks till bilen så gick vi o grät av lycka, och under hemresan satt vi där o grät, o försökte prata med varandra om vad som hade hänt men det gick typ inte för vi var så glada att vi kunde knappt prata!
Erik, jag vet inte om du har läst det här. Jag vet inte hur mycket du läser av våra kommentarer, och jag vet inte om du ens ORKAT läsa allt det här jag har skrivit nu. Men jag kände ändå att jag ville försöka förklara det här och sen vore det väl helt underbart om du nu har läst du här, för då kanske du förstår hur lycklig jag är nu tack vare dig! Hur lycklig och glad du gör mig genom att bara finnas. Jag älskar dig så otroligt mycket, det finns inga ord. Jag förstår att dom flesta kanske tycker jag är jätte konstig som älskar dig så mycket eftersom jag känner ju dig inte, fast ändå känns det som att jag gör det. Men det spelar ingen roll, jag älskar dig ändå. Jag gör allt för dig Erik, du är det bästa i mitt liv! Du är den enda som alltid, alltid, alltid kan få mig på bra humör hur sämst jag än mår! Du är verkligen B Ä S T Erik. Tack som FAN för att du finns. Tack, tack, tack. Jag älskar dig.
Kommentarer
Postat av: Josse
Jag orkade faktiskt läsa allt och jag säger bara "Inga kommentarer" suck..
Trackback
